I vattenfallet Brudslöjan vid Hallebergs västsida blommar den så kallade Vätterosen i april, när fallet är som mest vattenrikt. Namnet kommer från att rosen, liksom vättar, lever större delen av sitt liv under jord.
Vättar är mycket små varelser som, trots sina underjordiska liv, gärna lever nära inpå oss människor. De kan vara svåra att få syn på, men de brukar göra sig till känna om de vill påtala ett problem de har med människors aktivitet. Om man är tillmötesgående mot vättarnas krav kan man bli rikligt belönad i form av en gåva som först kan tyckas alldaglig (ett knippe löv eller en pinne). Om man tar väl hand om gåvan kan den dock förvandlas till guld och ädelstenar.
Vättarna skiljer sig från trollen främst genom att de bor i anslutning till mänskliga bosättningar och att de beskrivs som mindre än människor. Under förkristen tid verkar dock begreppet vätte omfattat fler väsen.
Vikten av god grannsämja
Storleken till trots var vättarna fruktade på grund av hämndbegär och tjuvaktighet. De ansågs kunna göra sig osynliga och förvända synen på folk. De klädde sig gärna i grått.
Hällde man hett vatten på marken ovanför dem, kunde man bli bestraffad med både olycka och sjukdom. För att slippa sådana hemskheter kunde man sätta ut mat på en så kallad vättehög.
Fredliga kontakter lär också ha upprättats mellan människor och vättar. Det har till exempel berättats om en mänsklig kvinna som hjälpt till vid en vättes förlossning och blivit rikligt belönad.
Ordet vätte kommer från det fornnordiska vættr, vilket kort och gott betyder “(övernaturligt) väsen”, besläktat med engelskans wight och tyskans wicht. I nordisk mytologi är hjälmvättar ett annat namn för valkyriorna, och det talas även om sjövättar till havs samt om landvättar. Det sistnämnda har givit upphov till namnet Landvetter, idag mest känt för sin flygplats.
Vättar brukar ha drag av vanliga smådjur för att inte väcka uppmärksamhet. Så nästa gång du ser en ekorre eller en groda bete sig lite märkligt bör du behandla djuret med stor respekt. Det kan ju vara en förklädd vätte…
Julia Collinius är kommunikatör med en bakgrund som journalist på bland annat Sveriges Radio.
