Kulturarv splittrar. Kulturarv förenar. Kulturarv skapar osäkerhet. Kulturarv bygger identitet. Kulturarv är den röda tråden som binder samman dåtid, nutid och framtid. Åsikterna om kulturarvet är nästan lika många som det finns människor.
Kulturarv är ett hett och omtvistat begrepp just nu. Bara de senaste åren har hundratals artiklar som debatterar och diskuterar begreppet publicerats i svensk media. Sverige har också fått sin första gemensamma kulturarvspolitik under 2017 och en ny museilag med ett tydligt fokus på kunskap och kulturupplevelser och för ett Sverige som håller ihop.
Museer, arkiv, bibliotek och andra kulturarvsinstitutioner har ett naturligtvis ett stort ansvar i förmedlingen av vår historia och fungerar som samhällets kollektiva minne. Men vad händer om vi frågar människor runt om i samhället om hur de uppfattar kulturarv? Skiljer sig bilderna åt från vad institutionerna förmedlar?
Att tillgodose våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjlighet att få sina behov tillgodosedda – så brukar hållbar utveckling beskrivas.
Ofta utgår man från tre dimensioner av hållbar utveckling som alla hänger ihop: den sociala, den ekologiska och den ekonomiska.
Ibland lägger man också till kulturen som en fjärde dimension. Anledningen är att inom den kulturella sektorn finns flera pusselbitar som är viktiga för att skapa ett hållbart samhälle, som bland annat historia och kulturarv, upplevelser och sysselsättning.
Hur hänger då kulturarvet och hållbar utveckling ihop? Det kan handla om platser och deras historia, det som ibland kallas för platsens själ – spåren av det förflutna som finns kvar som en del av miljöerna. Eller om historiska föremål som berättar något om den tid när de användes och som kanske faktiskt fortfarande säger oss någonting idag, eller varför inte traditioner som ärvs från generation till generation – som hantverk, lekar eller snapsvisor.
Att jobba med en digital utställning har gjort det möjligt för oss att experimentera med nya medier och format, som att producera podcasts och korta filmer. Vi har gjort intervjuer, tillfrågat skribenter och ställt frågor i sociala medier.
Framför allt har vi velat göra en undersökning om kulturarvet idag, som ett slags temperaturmätning om vad begreppet betyder, vad det väcker för känslor och hur det kan kopplas till hållbarhet.
Om kulturarvet är den röda tråd som binder samman dåtid, nutid och framtid så vill vi höra dess berättelser. Därför har vi ställt oss människor i strålkastarljuset för att bjuda på en rik flora av olika perspektiv och reflektioner. Mycket nöje!
Den här digitala utställningen är skapad av Västarvet inom ramen av utbildningsprogrammet Digital Identities 2017. Utbildningen drivs av föreningen IdeK tillsammans med handledarna Abhay Adhikari (England) och Merel van der Vaart (Holland). Att genom utbildningen jobba med en digital utställning har gjort det möjligt för oss att experimentera med nya medier och format, men också att involvera människor på olika sätt, bygga nätverk och jobba mer strategiskt i digitala medier.
Vill du komma i kontakt med oss? Mejla gärna: webbredaktion.vastarvet@vgregion.se
Vi som jobbat med utställningen är Carina Carlsson, antikvarie, Petra Borell, kommunikatör, Sara Degerfält, hemslöjdskonsulent, Johan Lindblom, kommunikatör, Andreas Sandlund, webbutvecklare, Liselotte Öhrling, pedagog, Christina Bodling, pedagog, Hanna Ljungberg, kommunikatör.
Västarvet är Sveriges största regionala förvaltning för natur- och kulturarv och en del av Västra Götalandsregionen. Vi driver verksamheten på sex museer; Forsviks bruk, Göteborgs naturhistoriska museum, Lödöse museum, Slöjd & Byggnadsvård, Vänersborgs museum och Vitlycke museum i Tanums världsarv. Vi har också en omfattande regional verksamhet inom bland annat kulturmiljö, konservering, slöjd, naturmiljö samt utveckling och processtöd. Läs gärna mer om Västarvet här >>