En mirakelberättelse är ett nedtecknat vittnesmål i syfte att motivera någon att bli helgon eller att beskriva ett under. Genom dessa berättelser kommer vi medeltidens människor nära in på livet.
På medeltiden vände man sig ofta till helgon för att bota sjukdomar. Man var övertygad om att helgonets förbön till Gud eller den inneboende kraften som fanns i ett helgon kunde bota allt från blåmärken till död. Man kunde be till helgonet, åkalla helgonets namn eller avge ett löfte till helgonet. Löftet kunde bestå i att göra en pilgrimsresa till helgonets grav eller att ge en penninggåva till helgonets altare i en speciell kyrka.
När en person skulle upphöjas till helgon, samlade man in berättelser om mirakler som helgonet låg bakom. De finns fortfarande att läsa i olika arkiv.
En helande bön
En sommardag år 1415,i staden Lödöse vid Göta Älv, jagade en treårig pojke sin tama kaja som hade rymt. Han ramlade från hög höjd och föll illa mot en bjälke. Detta gjorde att han blev medvetslös och låg som död i flera timmar (en fjärdedels sommardag). Grannen, en borgare vid namn Bonde Kiebbas, rådde föräldrarna att be till den salige Brynolf av Skara. När de gjort detta vaknade pojken upp.
Ett uppfriskande löfte
Samma Bonde Kiebbas upplevde fler mirakler genom den salige Brynolf av Skara. Han skulle frakta några hästar över havet i sitt skepp. En av hästarna började spy upp orenheter genom mun och näsborrar. En av sjömännen trodde hästen var död och ville kasta den överbord. Bonde avgav då ett löfte till salige Brynolf. Hästen blev då genast frisk och reste sig upp.
Käppfri efter helgonbesök
En man i Åsaka socken i Skara stift, föll plötsligt en dag till marken, började darra och miste all kraft. Han kunde använda sina armar och ben, utan låg i sängen i 12 veckor. Hans biktfader övertalade honom att avlägga ett löfte till den salige Brynolf. Han hade lovat att besöka helgonets grav. När han kom till graven kunde han inte ta sig fram utan käppar, men när han rört vid graven kunde han lämna kvar sina käppar där eftersom han återfick full hälsa och rörlighet.
Marie Schmidt är museipedagog på Lödöse museum. Hon har en bakgrund inom arkeologi, etnologi och medeltidsarkeologi.
