Fram till 1947 fanns det i Hyssna nya kyrka två kyrkklockor, som tidigare tjänstgjort i den gamla 1100-talskyrkan på samma ort. När den lilla flickan Karin dog i ung ålder, sprack så kyrkklockan med samma namn, vid flickans begravningsringning.
Detta står att läsa i en minnesanteckning från en kyrkostämmoprotokollsbok (se dödboken nr 23 år 1914).
Siri var den äldsta klockan och Karin var störst, båda härstammande från medeltiden.
Och historien slutar inte där. Ett liknande scenario hade utspelat sig några år tidigare vid Karins systers död. Även hon hette Karin. Så här berättas historien om kyrkklockan:
Egendomligt nog ringde gamla Karin för sista gången i gamla kyrkans torn just vid begravning av samma Karins äldre syster, som också hette Karin (se dödboken nr 11 år 1907).
Slump eller inte, även för den mest logiskt sinnade framstår historien som ett kusligt sammanträffande.
Karin och Siri flyttades alltså till nya kyrkan när den byggdes 1907, samma år som den äldsta systern Karin dog.
År 1947 skulle en mekanisk ringanordning installeras i nya kyrkan och det visade sig då att Siri var för liten för att passa in i systemet och flyttades därför tillbaka till den gamla kyrkan. Enligt en sägen är klockorna gjutna i de s.k. ”Klåckehålera” på Holmen (i dag ligger nya Hyssnaskolan där) eftersom det var lättare att forsla malm i små partier än en färdig klocka.
Inte populära bland jättarna
Den gamla folktron säger att klockor och klangen från dem har magiska funktioner. Ljudet ansågs skydda mot onda väsen och vilda djur. Jättar stod till exempel inte ut med klangen från kyrkklockorna, och brukade därför kasta sten mot dem. Men de var inte särskilt duktiga på att kasta, eftersom de alltid missade, eller så orkade de inte kasta stenarna hela vägen.
Klockorna invigdes och helgades genom en särskild ritual, klockdopet. Spår av den kraft man ansåg att de då fick finns på en del klockor. Märken efter filar visar hur man försökt komma åt kraften.
Hyssna gamla kyrka är en av Göteborgs stifts äldsta kyrkor och är i sina äldsta delar från 1100-talet.
Den ligger i en vacker natur- och kulturmiljö på tre sidor omfluten av ån Surtan. Kyrkan är av sten och har i stort sett bevarats i det skick den hade när den övergavs 1907.
Den används för gudstjänster vid särskilda tillfällen som vigslar och dop och skolavslutningar.
Källor
Hyssna. En socken i Mark av Hugo Johansson (1982).
Sätila och Hyssna församlingar
Klockrent
Julia Collinius är kommunikatör med en bakgrund som journalist på bland annat Sveriges Radio.
