Överallt på jorden har människor ristat och målat på berghällar och i grottor. Här i Tanum har människor från bronsåldern huggit in tusentals bilder i landskapets släta berghällar. Denna förhistoriska bildskatt är så innehållsrik och säregen att den finns med bland världens samlade kulturarv på Unesco:s Världsarvslista.

Hällristningsområdet i Tanum togs upp på världsarvslistan 1994, som det femte svenska bidraget. Så här lyder Världsarvskommitténs motivering:

“Tanums hällristningsområde är ett enastående exempel på bronsålderskonst av högsta kvalitet. Motivens variationsrikedom är ett unikt vittnesbörd om livet under europeisk bronsålder. Samspelet mellan den kontinuerliga bosättningen och markanvändningen, såsom den avspeglas i hällristningarna, gravfälten och landskapet gör Tanumsområdet till ett enastående exempel på kontinuerlig mänsklig bosättning under åtta tusen år.”

Tanums hällristningar har naturligtvis ansetts vara av riksintresse under en lång tid och varit en viktig del i Tanumsbygdens och Bohusläns kulturhistoria. Men i och med att det 45 kvadratkilometer stora området kring Tanumsslätten blev upptaget på Unescos världsarvslista anses området inte bara vara av värde för oss som bohusläningar eller svenskar, utan det blir också viktigt för oss som världsmedborgare och människor. Tanum blev en angelägenhet för hela världssamfundet.

600 hällristningsplatser

Inom världsarvsområdet finns ungefär 600 hällristningsplatser som tillsammans innehåller tiotusentals bilder. Fyra av platserna är iordningställda med parkeringsplatser, gångvägar och skyltar: Vitlycke, Aspeberget, Litsleby och Fossum. Litsleby är dessutom anpassad för rullstolsburna och utrustad med en taktil skylt.

Foto: Ian Schemper