Falks grav

Förbannelsen över Falks grav

Sägnerna om Falks grav berättas från generation till generation och ungdomar har i decennier besökt graven nattetid. Ungdomarna har sedan länge testat sägnernas sanningshalt och manat varandra att våga ofreda rånarens grav. Sägnerna och platsen har på så vis blivit en del av det lokala kulturarvet.

På Svedmon i Hökensås tallskogar finns en grav. Graven tillhör Jonas Falk som tillsammans med sin styvfar rånade en postdiligens år 1854 i Sandhem socken. Postiljonen som körde diligensen avled till följd av de skador han fick under rånet.

Rånarna i sin tur flydde till Stockholm via Vättern men blev snart ertappade i storstaden och skickades tillbaka hem till Skaraborgsbygden.

Jonas och styvfadern Anders Frid, fängslades i Mariestad och fick vänta sin dom.

Anders blev benådad till livstids fängelse men Jonas avrättades i tallskogen och lät begravs i ovigd jord år 1855. Han sägs hemsöka platsen och straffar den som stör hans sista vila.

En mytomspunnen grav
Under flera decennier har berättelsen om Falks livsöde och sägnerna kring hans grav berättats från generation till generation.

Det sägs att det finns nya färska blommor på graven varje natt och att ungdomar hamnat i trafikolyckor efter att ha skändat gravkorset.

Det sägs också att flera besökare har fått med sig Falk i bilbaksätet efter ett besök vid graven.

Sägnerna har fått många ungdomar att vallfärda till platsen för att testa sitt mod och sägnernas sanningshalt.

Sägnerna formas ständigt om och nya tillkommer, beroende på vem som berättar och via vilket media det berättas.

Sägnerna formas också av tidens rådande populärkultur, teknik och samhällsnormer.

En del av det lokala kulturarvet
På grund av att flera generationer berättar om Falk och hans grav är det många som känner till sägnerna.

Många minns sina besök vid graven med nostalgi och i Habo kommun har en rondell fått sitt namn efter den gamle rånaren. Även mörka berättelser kan med tiden ses ur andra perspektiv och bli en del av det lokala kulturarvet.

Än i dag sägs ingen ha kunnat identifiera vem som placerar färska blommor på rånarens grav om natten och än hörs berättelser om ungdomar som råkat illa ut vid graven. Vågar du ifrågasätta sägnernas sanningshalt och besöka Falks grav?

Sandra Bjärenberg

Sandra Bjärenberg är antikvarie med en bakgrund som etnolog och har arbetat på bland annat Institutet för språk och folkminnen.