Att skala varg

– Du ska få skala varg om du inte passar dig! Detta kunde vara ett hot ifrån en trollkunnig kvinna om du inte var snäll emot henne. Det innebar att hon kunde lägga en besvärjelse på dig som gjorde att du blev sinnesförvirrad och irrade omkring utan möjlighet att ta hand om dig själv.

Pera Sven från Hudene skalade varg en hel vinter, han var ute dag och natt och ingen visste vart han fanns. En dag frampå vårkanten hittade ett par bönder honom hängande på en grind till en beteshage. Han hade förfrusit båda fötterna och fick tas till en doktorskunnig gubbe i Od.

Pera Sven hade varit inblandad i ett antal stölder och när ortsborna fick reda på detta fick han sig ett rejält kokt stryk. Omtöcknad som han blev sprang han varg. Detta skyllde man på trolldom.

Representerar rädsla för det främmande

Både i folktron och populärkulturen representerar varulven en rädsla för främmande och annorlunda människor, de som kanske inte passar in i samhällets norm.

Varulven kändes igen genom att den vistades ovanligt nära människans boningar, ibland stod de och spanade in genom fönsterna på stugorna när natten la sig över bygden. De kunde gå på tre ben, såg ovårdade ut i pälsen och hade en något avvikande färg mot en normal varg. Ofta var de något större och kunde ha människoögon.

Del av folktron sedan lång tid

Varulven har varit del av folktron i Sverige sedan urminnes tider. Den är inte ett populärkulturellt påhitt ifrån Hollywood som man lätt kan tro. Människor som frivilligt eller ofrivilligt förvandlats till en varg har cirkulerat i Europa sedan antiken.

På de platserna i världen där vargen inte fanns har fenomenet, som kallats hamnskifte då gestaltats av lokala rovdjur som björnar, hyenor eller pumor. Vargen har varit hatad och jagad sedan urminnes tider. Laglösa och vargen har förknippats med varandra, de var lovliga att ha ihjäl på plats.

Pånyttfödelse genom skräcklitteraturen
Under 1990-talet kom leksaksmärket LEGO med ett antal set med laglösa rövare, deras symbol var ett varghuvud. Vargen har varit symbolen för ondskan själv och skräcken för vargen lever kvar än i dagens samhälle.

När vargen jagats så hårt att den nästan försvann helt dog myten om varulven ut, någon gång på 1850-talet. Fenomenet fick en pånyttfödelse i och med den gotiska skräcklitteraturens ökade popularitet i film och tecknade serier. Den nya sortens varulv kunde lika gärna lura i en mörk gränd som i den mörka skogen.

Till skillnad från Hollywoods varulvar sker förvandlingen inte vid kontakt med månljus utan under andra omständigheter. Varulvarna i Skaraborg blev dömda att vandra i sin vargform på grund av en besvärjelse, ofta ifrån en klok gumma eller en finne.

Endast manliga varulvar

Förbannelsen kan också uppkomma med födseln i fall modern försökte använda trolldom för att slippa smärtsamma värkar. Som till exempel genom att krypa naken genom fostersäcken ifrån ett nyfött föl. Om det blev ett flickebarn blev hon en mara, om det blev ett gossebarn blev han en varulv. För det var bara män som kunde förvandlas till varulvar. Den förvandlade hade fortfarande sinnet kvar och var medveten om sina handlingar men fick vandra genom livet som

Vintrarna efter det finska kriget 1808–1809 var det gott om varg här i landet. Det sades att vargarna kom Finland, det var svenska soldater som betett sig illa som trollkunniga finnar förvandlat till varulvar. De förvandlade soldaterna började vandra mot sina hemtrakter. I Larv sköt de en varg som strukit omkring husen en längre tid.

När skinnet flåddes av såg man att han hade rader av knappar på bröstet och då förstod man att det var en man som blivit förtrollad.

Manulv eller varulv
Manulv kan vara ett namn som användes på slättbygden. I skogsbygden där vargen var vanligare var den vanliga benämningen varulv. En annan tolkning är att manulven var en mildare form av förtrollning och var vänligare i sitt lynne, den gav sig inte på människor. Varulven däremot var den onde själv! Varulven gav sig oftast på havande kvinnor, de slet ut fostret och festade på det medan moderns kropp låg livlös kvar på platsen. Hollywoods populärkulturella fenomen att varulvens bett kunde förvandla offret har ingen förankring i den svenska folktron.

Silverkulor det enda som biter
För att döda en varulv var man tvungen att använda en kula som innehöll silver, skav från en vigselring eller kyrkklocka. Pipan kunde också förberedas med en förladdning ifrån en bibel eller psalmbok. Förtrollningen kunde också brytas om man kallade varulven vid dess rätta namn.

1972 rapporterade Trelleborgs Allehanda om en fruktansvärd varulvsattack. Barnen vid en skola hade blivit skrämda av något och polisen kallades till platsen. Vittnesmålen var osammanhängande, långt hår, stora tänder, djurfötter, ”såg ut som på film” oftast var det någon annan som sett varulven.

Tidigare under sommaren 1972 visades kultskräckfilmerna The Werewolf of London och The Wolf Man av SVT vilket kan förklara masshysterin som utbröt bland skolbarnen och som kan jämföras med 1600-talets häxprocesser. I efterhand kom polisen fram till att det antagligen var stadens kuf som barnen sett, han hade långt hår och skägg och betedde sig annorlunda, han skalade varg.

Robin Eriksson

Robin Eriksson är antikvarie. Han har läst landskapsvård på Göteborgs universitet och jobbat med naturvård på Länsstyrelsen. Nu jobbar han på Västra Götalandsregionens kulturmiljöenhet med natur- och kulturvärden i landskapet, däribland det immateriella kulturarvet.