Mumiekistor och gravfynd från det antika Egypten fyller det lilla kabinett som gränsar till den Afrikanska fågelsalen på Vänersborgs museum. Här möter man blicken från kistornas målade porträtt, följer general Kesertis balsameringsprocess på den dekorerade sarkofagen, ser gravgåvor i form av mat, smycken och klädesfragment och över allt ihop vakar gravplatsens väktare – guden Anubis.
– Vänersborgs museums grundare Adolf Andersohn hade aldrig för avsikt att grunda ett lokalhistoriskt museum. I första hand skulle museet vara en tillgång för läroverket och dess studenter där de kunde lära om såväl natur som kultur, berättar Peter Johansson, museichef på Vänersborgs museum.
Andersohn själv reste under 1850-70-talen runt i Europa och besökte många av de stora nationalmuseerna där då bland annat egyptiska fornsaker visades. Intresset för Egypten och dess historia var vid tiden stort. När Andersohn själv genomförde sin omfattande orientresa 1867-68 fick han tillfälle att själv besöka bland annat Egypten och han hänfördes av landets magnifika antika lämningar.
Världen i Vänersborg
När Andersohn satte igång projektet med uppförande av Vänersborgs museum skrev han till en lång rad svenskar i utlandet för att be om föremål från de länder där de verkade.
På detta sätt önskade han ”famna världen” i sitt museum – ett sätt att visa världens natur- och kulturer då få hade möjlighet att själva resa. En av de som svarade på Andersohns önskan var den svenske tillförordnade generalkonsuln i Alexandria, Oscar von Heidenstam, som överlämnade samlingen som gåva till det blivande museet i Vänersborg.
Hur förmedlar ni ett egyptiskt kulturarv? Kan det vara svårt eller problematiskt?
– All förmedling av kulturarv kan stöta på svårigheter eller problematik. Den egyptiska samlingen på Vänersborgs museum står främst som en museihistorisk representant för 1800-talets vurm för den antika egyptiska kulturen som florerade vid denna tid. Men vår förhoppning är också att erbjuda kunskap och insikt om andra kulturers historia, säger Peter Johansson.
Finns det någon fråga som ni ofta får om det egyptiska kabinettet?
– Den vanligaste frågan är nog om det finns någon riktig mumie i den sarkofag som står i salens mitt. Svaret är ju då att det inte gör det – men där finns något väl så intressant… En personlig favorit är nog just den falska mumien i den sarkofag som står i salens mitt.
I sarkofagen låg vad de flesta trodde var en äkta mumie. Ryktet ville till och med göra gällande att det var en prinsessa. För att råda klarhet i saken genomfördes en röntgenundersökning av mumien i slutet av 1940-talet. Vad man då kunde konstatera var att det rörde sig om ett falsarium. Själva ytterhöljet bestod av antika koptiska textilier, ca 7-800 år yngre än sarkofagen. Innanför dessa textilier fanns en kropp sydd av juteväv och fylld med sand och grus. Bland de koptiska textilier som omgav kroppen fanns rester av klädesplagg till vilka andra fragment ingår i det textilsamling som medföljde gåvan, fortsätter Peter.
Adolf Andersohn själv avled hastigt under uppbyggandet av museets utställningar varför vi inget vet om intentionerna med falsariet. Kände han själv till det? Kanske var tanken att visa i utställning hur en mumie såg ut, något Andersohn i så fall inte själv hann förmedla.
