ALLT ÄR I RÖRELSE

 Kulturarvet lever, förändras och utvecklas. Det sägs ibland att kulturarvet är den röda tråden som binder samman dåtid, nutid och framtid. Men åsikterna om kulturarvet är nästan lika många som det finns människor. Så hur ser vi på kulturarvet och dess olika betydelser? Och finns det kopplingar mellan kulturarv och hållbar utveckling? Välkommen till en digital utställning som utforskar, reflekterar och ger perspektiv på vårt gemensamma kulturarv!

Vad betyder egentligen kulturarv?

Vad vi uppfattar som kulturarv rör sig från förhistoriska pilspetsar till miljonprogrammens storskaliga bebyggelse. Men också högtider, hantverk och berättelser. Vi har gjort intervjuer, producerat filmer, podcasts och artiklar samt ställt frågor i sociala medier om hur vi människor ser på kulturarvet och dess olika betydelser.

Ett betydelsefullt arv

Kulturarv. Ett så enkelt ord, och så komplicerat. Under senare år har begreppet diskuterats alltmer och lösts upp i dess form och innehåll. Kulturarv handlar idag inte alltid om det förflutna i sig, utan om hur det förflutna skapas och används i samtiden. Kulturarvet måste vara av betydelse för oss idag, för att vara meningsfullt, skriver Maria Persson, kulturarvsforskare vid Göteborgs universitet.

Samtidigt på Instagram – om rörelse

Röster om kulturarv

Hösten 2017 gjorde Västarvet en undersökning genom sociala medier på hur vi människor ser på kulturarvet och dess olika betydelser.

Kulturarv är allt jag bär med mig från igår, allt som jag tar med mig från idag och allt jag får från morgondagen. Det är alltså traditioner, mat, platser, gamla och nya åsikter. Allt som gör mig till den jag är och kommer att bli. Kulturarvet är mitt "jag". Men inget oföränderligt "jag", utan jaget ändras i tid och rum alltefter vad jag erfar och upplever. En plats som finns inom mig är Åbolands skärgård där jag har mina rötter. Min stolthet över min finlandssvenska bakgrund. En stolthet som ger mig lust och vilja att lära om och möta andra som har en annan bakgrund.

Jan, 66 år

Kulturarv för mig är fasta fornlämningar, traditioner samt de spår vi finner i skog och mark efter mänsklig aktivitet genom historisk tid. För mig betyder kulturarv identitet, kunskap och något att värna om, vara stolt över. Vårt kulturarv är även viktigt som kunskapsbas, det ger en ökad förståelse för olikheter, förändring och utveckling. Exempel på kulturarv enligt mig är gånggrifterna på Falbygden, midsommar och Husaby kyrka.

Ewa, 47 år

Kulturarv är ett slags nazistisk verksamhet där man försöker bevara historien historiskt i stället för att befria människor. All kultur är förtryckt och ju äldre kulturen är, desto mer förtryckande. Exempel på kulturarv är det superrasistiska luciafirandet, julbord, midsommarafton, fika, äta ål, patriarkatet, festivalkulturen, mansplaining, manspreading, Bajsmannen och så vidare.

Linda, 28 år

Kulturarv är sådant som inte drivs av nutiden, sådant som finns av tradition, av slentrian, eller är bortglömt. "If you know your history, then you know where you coming from", som Bob Marley sa. Det som var viktigt för mina förfäder borde inte bli bortglömt. Odlingslandskapet på Falbygden, eller det som finns kvar av det. Stenmurar och torpruiner i granplanteringar. Men också ord och uttryck.

Jörgen, 47 år

Ett kulturarv för mig är historia om hur människor levde förr. Hur de tänkte, byggde, åt, kommunicerade och hur de fungerade i det samhälle de bodde. Det betyder att det är en länk till hur jag lever idag. En länk som gör att jag kan se ett sammanhang i då och nu. Ett exempel på kulturarv är hur vi människor brukat vår jord. Från att ha brutit mark och sått, skördat för hand till att använda maskiner. Ett hantverk som försvunnit på grund av teknikens utveckling, men som lever kvar i vår önskan att ha en egen liten trädgård med växter och gröda som vi kan påta i för hand.

Maud, 94 år

PLATSER MED SJÄL

Det sägs ofta att kulturarvet är en viktig del av en plats identitet. Man pratar också om platsens själ som någonting lite diffust, men ändå viktigt. Kulturarvet bidrar till den historiska laddning som ger platser sin unika karaktär, identitet och tillgång till lokala upplevelser.

Kreativ platsutveckling

Handen på hjärtat – är det inte berättelserna och känslan av att vara en del av vår gemensamma historia som är det mest spännande, snarare än själva byggnaderna eller föremålen? Alla platser har kanske inte ett Eiffeltorn – men alla har en historia att berätta.

Hållbara livsmiljöer

Estetiska och historiska kvaliteter, attraktiva miljöer och berättelser. Kulturmiljön är ett av fundamenten i vår livsmiljö som innehåller unika värden som inte går att ersätta om de en gång tagits bort. Och ur en hållbar synvinkel bidrar kulturmiljövården på ett smart sätt till ekonomiska, ekologiska och sociala dimensioner.

“Allt skulle vara så erbarmligt fattigt och fult”

Skådespelaren, komikern och byggnadsvårdens förkämpe nummer ett – Ulla Skoog, berättar om sin syn på kulturarv och hållbarhet.

 

Kiosken, hamnkranen och simhallen

Den där kranen som du sett i alla år där borta i hamnen. Visst bidrar den till stämningen, till platsens själ? Den där kiosken där du eller kanske din pappa hängde i tonåren. Simhallen där ditt barn lärde sig att simma. Eller högstadieskolan där du bakom gympasalen fick din första oförglömliga kyss.

Ängar – visst finns dom

Ängsmarkerna i Västra Götaland har krympt rejält – från 120 000 hektar i slutet av 1800-talet till 200 hektar på 90-talet. Men ängarna är en viktig del av natur- och kulturarvet, något som allt fler blir medvetna om enligt landskapsantikvarie Robin Eriksson.

Döden på Galgkullen

En liten bit utanför Lödöse ligger Tingbergs kulle. Här fanns fram till 1857 Ale och Vättle härads avrättningsplats. Det är en plats med en lika dramatisk som mörk historia. Här bjuder vi på tre berättelser från medeltiden och fram till mitten av 1800-talet om människor som mött sitt öde på Galgbacken.

Kulturarv, platser och identitet

För mig så är kulturarvsbegreppet ofta kopplat till platser. Platser där händelser har utspelat sig och där jag som arkeolog är med och gräver fram kunskap om dessa händelser. Jag tänker ofta att det finns många likheter mellan att lära känna en plats och att lära känna en person. De händelser som utspelat sig på platsen är något som präglar platsen idag. Man skulle kunna säga att det är en del av platsens identitet på samma sätt som en persons identitet är präglad av det som hen upplevt i det förflutna.

När jag som arkeolog eller kulturarvsintresserad besöker en plats får jag först en ytlig relation till platsen. Jag ser hur den ser ut och får en känsla för om jag tycker att den verkar trevlig eller om det är något som jag inte tycker om med platsen.

När jag har lärt mig mer om platsen och vet vad som utspelat sig där innan får jag såklart en annan förståelse för den. Jag kan relatera nuet till dåtiden och får förklaringar till vissa saker som jag kanske inte förstod med platsen innan …

Podcast – Rumsliga relationer

Lyssna på ett samtal mellan Liselotte Öhrling, pedagog i Västarvet och Andreas Antelid, arkeolog och projektledare, om mänskliga och rumsliga relationer.

 

Samtidigt på Instagram – om platser

Inblickar och utblickar, berättelser och historiska nedslag från Västarvets Instagram.

Röster om kulturarv

Korta berättelser, reflektioner och perspektiv på kulturarvet som samlats in genom sociala medier.

 

Det som jag i kropp och själ bär med mig av mitt ursprung och där jag levt och vuxit upp. Min familjs språk och ursprung som speglas i mig som person – litauiska, lettiska, olika maträtter från Baltikum och berättelser därifrån, sånger, vitsar, kläder, berättelser om kriget, byggnader...

Vera, 56 år

Jag tänker att kulturarv både är vad som varit bakåt i tiden, hur man har levt, arbetat och roat sig, men också vad vi gör idag som är typiskt för vår tid. Vi lever i det någon annan kommer att se som historia. Det gör att kulturarvet blir dynamiskt och får ett djup.

Maria, 43 år

Hoppa över tjocka reptrossar i Göteborgs hamn, medan familjen kollade på inneliggande båtar. Nithamrarnas sång förstås, när de byggde nya båtar. Havet strax utanför. Hela det stora vida havet! Och att världen finns därute!

Katia, 73 år

Kulturarv för mig är folkrörelse och folkbildning. Exempelvis i form av den djupa tradition av aktivism som existerat på vissa platser, exempelvis Göteborgs långa motstånd mot nazismen.

Helena, 34 år

Jag upplever ofta gamla byggnader och miljöer som kulturarv. Och museisamlingar. Det vill säga sånt som andra förvaltar och bevarar. Ofta glömmer jag att jag kanske också är en del av alla som skapar och vårdar kulturarv. Som till exempel vårt gamla hus på landet.

Kajsa, 47 år

LADDADE LÄMNINGAR

Vad kan tusenåriga föremål berätta för oss människor idag? Allt från förhistoriska pilspetsar till medeltida keramikskärvor, till textilier och redskap, berättar om sin tid och ger oss nycklar att förstå vår historia, sammanhang och samtid.

Åren som går och spåren som består

Det finns saker och ting som på ett närmast magiskt sätt tar oss med på en tidsresa genom historien. Berättelser som fortfarande berör och engagerar oss trots långa tidsavstånd. Här hittar du några smakprov ur det västsvenska kulturarvets skattkammare men som ofta är lika global som lokal.

Ett medeltida kärleksbrev

I runskriften på en medeltida skälkniv kan man läsa en sällsynt kärlekshälsning från medeltiden. Kanske har den använts som gåva vid ett bröllop, eller är det kanske en vädjan från ett fall av olycklig kärlek? Fortfarande ekar kärleksbudskapet som en viskning genom tiden – från dåtid till nutid.

Tusentals bilder, tusentals berättelser

Schamaner och krigare, solsymboler och gåtfulla skepp. Hällristningarna i Tanums världsarv är lika trollbindande som de är konstnärligt fulländade. Välkommen att göra en tidsresa till en unik miljö som bjuder på en nära historien-upplevelse av högsta klass!

Einsteins pinnstol

Det är egentligen bara en vanlig stol. Men det faktum att Albert Einstein kanske suttit på den 1923 gör den till något mer än en själlös möbel. Stolen har en berättelse.

Magisk elektricitet i ljusbastun

Att sitta i ett träskåp och svettas i skenet från 18 glödlampor låter idag som rena galenskapen. Men ljusbastun på Forsviks bruk kom till i en tid när elektricitet sågs som snudd på magisk.

Fågeläggen från Damaralandet

Två spröda fågelägg, fem pojkar och en tidsresa på 140 år och 1300 mil mellan Omarurufloden i Namibia till ett museum i Vänersborg. 

Farao i Lilla Paris

Det egyptiska kabinettet på Vänersborgs museum är lika överraskande som fascinerande. Och den första frågan man ställer sig är kanske – varför finns det en egyptisk sarkofag med tillhörande gravfynd på museet i Vänersborg?

Samtidigt på Instagram – fenomen från förr

Inblickar och utblickar, berättelser och historiska nedslag från Västarvets Instagram.

Röster om kulturarv

Korta berättelser, reflektioner och perspektiv på kulturarvet som samlats in genom sociala medier under hösten 2017.

En ramsa på skolgården, en byggnad eller en utopi

Kulturarvet hjälper oss att hålla kontakten med människorna som var här innan oss. Med risk för att låta högmodig, men det är ju kulturarvet som ger djup åt mänskligheten, som gör oss människor till en särskild art, säger Jörgen Löwenfeldt, verksamhetsansvarig på Internetmuseum.

Det finns en fin vik gömd bakom skog och klippor till vilken min farfar och farmor tog mig till när jag var liten. Det är inte många som känner till denna vik. Och när man väl besöker den nu i vuxen ålder uppfylls jag av en nästan sakral känsla. Det är den bohuslänska naturen, hur man var älskad som barn, hur min farmor och farfar lyckats skramla ihop pengar att köpa sommarstuga som jag nästan vuxit upp i, det är melodikrysset på radion, Janne Lukas, GB glassen storstrut och gamla jordbruksredskap som rostar bort i kohagarna.

Fredrik, 44 år

Alla spår av människor, slitna redskap, ödetomter med övergivna perenner, dikter skrivna till en födelsedag, handgjorda spetsar, broderade bonader, tavlor och foton, berättade levnadsbeskrivningar och anekdoter, seder, musik och dans. Att jag finns med i ett sammanhang och kan förstå mina äldre släktingars liv och kan jämföra med andra kulturer.

Gunnel, 79 år

Det är när hantverk och kunskap går vidare i generationer, som språk eller traditioner. Att det stärker mig som person då jag vet var jag kommer ifrån, varför jag tänker som jag gör eller är på ett visst sätt. Ju äldre jag blir desto mer intresse och förståelse får jag för vårt kulturarv. Kinnekulle är ett område som spelar stor roll för vår kultur då som nu. Mycket historia finns runt berget. Byggnader som jag gillar är Läckö slott och slussarna i Trollhättan.

Katarina, 39 år

Allt som visar hur det var och hur man levde förr i tiden. Som släktforskare betyder det massor att det finns föremål, gamla torp och ruiner bevarade. För att inte tala om alla husförhörslängder. Min spinnrock som jag fått efter min mormors mormor. Och att gå in i en kyrka där man vet att släkten suttit varje söndag, då känner man verkligen historiens vingslag. Känslan när man hittar en karta som visar var torpet där släkten bodde låg och sedan ger sig ut och hittar bitar av grunden kvar.

Monica, 56 år

Spår från tidigare generationer. Spår i form av olika yttringar som vittnar om verksamheter deras liv och leverne. Spår efter deras leverne i form av arbete, miljöer, tal och skrift. Åsikter och smak av olika uppfattningar är för mig intressant. Det är sådant som formar vårt liv. Anser att jag sätter mer värde på den enklare vardagliga yttringen än den salongsmässiga överheten. Attityder, dialektala ord och gamlas uttryck är väsentligt för att förstå och kunna konsumera kulturarvet.

Tore, 65 år

GENERATIONER AV TRADITIONER

Språk, seder och bruk förs vidare från generation till generation. Vissa traditioner lever kvar, andra förändras, utvecklas och blir något nytt. Hantverk ärvs vidare genom handens tysta kunskap till barn och barnbarn. Dialekter och uttryck präglar geografiska platser och människor.

En dynamisk historia

För många människor framstår traditioner som något stabilt, men i själva verket är det något som kommer och går, förändras och kommer tillbaka i en ständig dynamik. Vi har pratat med forskaren Jonas Engman på Nordiska museet som belyser fenomenet traditioner ur flera olika perspektiv.

Orden vi ärvde

Vårt sätt att prata är en del av kulturarvet; en del av kulturarvet som är i ständig förändring. – En av de mest spännande trenderna just nu är göteborgskans spridning i Västra Götaland, säger Jenny Nilsson från Dialekt -, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg.

Kärlek, nål och tråd

Visste du att ordet slöjd finns omnämnt redan på 1300-talet? Eller att det står för slughet, kunnighet och påhittighet? Idag upptäcker fler och fler människor nyttan och glädjen med slöjden, en lika kreativ som hållbar sysselsättning. Men slöjden är också ett samtal – det kanske allra viktigaste just nu, säger hemslöjdskonsulent Jonathan Malm.

Podcast – Slöjda loss!

Sara Degerfält, hemslöjdskonsulent i Västarvet, och Elin Thomasson, slöjdaktivist, samtalar om att kulturarva med slöjd och hantverk.

 

Samtidigt på Instagram – om lärande

Inblickar och utblickar, berättelser och historiska nedslag från Västarvets Instagram.

Röster om kulturarv

Tankar, reflektioner och perspektiv insamlade från sociala medier.

Midsommar! En härlig tradition med gemenskap. Det är något vi ska värna om, våra traditioner. Älskar Slottsskogen i Göteborg som är en fin gammal plats i Göteborg från slutet 1800-talet.

Anna, 39 år

Det våra förfäder har skapat och som har ett visst kulturellt värde. Utan att se historien kan vi inte känna oss själva. Själv gillar jag varvsområdet i Göteborg och dess förvandling till bostadsområde. Bohus fästning. Ängarna i Västsverige.

Asbjörn, 59 år

Folkmusik och folkdans! Jag upptäckt detta på en interkulturell dag i Örebro för 20 år sedan. Panflöjten från Sydamerikas bergskedjor, rörelsemönstren i de afrikanska danserna. Det gjorde att jag såg älgkliven och rådjursskutten i våra folkdanser. Jag berörs av dans och musik överhuvudtaget och där finns toner från historien och utvecklingen ända in i nutiden.

Marianne, 51 år

Litteratur, musik, vetenskap, konst. Speciellt det kulturarvet som rör natur, kärlek, sorg och skönhet. Det är kryddan i livet, identitet och tillhörighet, hem och trygghet, förankring. Carl von Linné, Selma Lagerlöf, August Strindberg, John Bauer, Håkan Hellström, ABBA, Laleh, Evert Taube ...

Helen, 47 år

Gamla amerikanska bilar, då jag tillhör den klassiska raggarkulturen! Den gamla hederliga rockabilly musiken!

Fredrik, 18 år

Ärten från Klenshyttan

Generationers arbete ligger bakom brytärten som Frank Erichsen från Hundra procent bonde odlar hemma på gården. – I en sådan här pytteliten ärta finns så mycket historia. Det är kulturarv, säger han.

 

GLOBALT OCH SOCIALT

Kulturarv och social hållbarhet har många beröringspunkter och kan föra samman människor från olika kulturer och med olika bakgrunder. Vi kan tillsammans upptäcka gemensamma nämnare, sammanhang och dela varandras upplevelser. Kulturarvet är också ett band mellan generationer och förenar människor ur alla åldrar.

Vidunderliga världsarv

Rötter och identitet. Myter och berättelser. Världsarv är platser, miljöer eller objekt som på ett unikt sätt vittnar om jordens och människans historia. De berättar vår gemensamma historia och är en kraft för att hålla oss samman.

 

Kamp och mänskliga rättigheter

Anna Furumark är författare och projektledare med fokus på kulturarv och mänskliga rättigheter. Hon jobbar med att uppmärksamma, synliggöra och inte minst inkludera minoritetsgrupper i samhället. Här berättar om hur hon ser på kulturarv och social hållbarhet.

 

Minnen, makt och spänningsfält

– Vi lever i en brytningstid i historien. Digitaliseringen påverkar våra liv på ett sätt som vi ännu inte kan se vidden av. Den demokrati som tidigare kändes väldigt stabil i vår del av världen sätts på prov.  Och just därför tror jag att behovet av historisk förankring och sammanhang ökar och därför både brukas och missbrukas kulturarven för olika syften, säger Cajsa Lagerkvist, chef på Mölndals stadsmuseum.

“En känsla av att slå underifrån”

Rasmus Hansén driver ett independent skivbolag i Göteborg och tycker att den lokala kulturen präglas av arbetarrörelsens historia i staden och en känsla av att slå underifrån. Han berättar också om sin favoritplats.

 

 

Vi bär vårt kulturarv med oss genom livet

För mig är kulturarvet något globalt. Något allmänmänskligt. Utan landsgränser och nationalitet. Astrid Lindgren, hälsingegårdar, midsommarfirande och köttbullar i all ära men för mig betyder kulturarv något bredare än en geografisk plats med sina seder och bruk, berättar Madeleine Blose.

“Jag saknar relationen till naturen från mitt hemland”

– Människor här har mycket respekt för naturen, men jag upplever relationen som kallare,  säger antropologen Erica Ticona som flyttat från Bolivia till Västra Götaland.

 

 

Podcast – Hus, hjärta och hjärna

Carina Carlsson, antikvarie i Västarvet, och Hanna Ljungberg, kommunikatör i Västarvet, pratar om byggnadsvård ur olika perspektiv, social hållbarhet och hur varje tidsepok måste få bidra med sin årsring till den stora historien.

 

“En känsla av trygghet och sammanhang”

Maria Gustavsson är gymnasielärare från Skövde. Här ger hon sin syn på kulturarv och hur det kan göra det lättare för oss att förstå vår egen samtid.

 

Röster om kulturarv

Tankar, reflektioner och perspektiv insamlade från sociala medier.

För mig så kan kulturarv ta form i fysiska ting som en byggnad eller av mer abstrakta ting som en berättelse, det kan ha skapats nyligen eller ha funnits i tusentals år. Jag anser att kulturarv kan hittas i ett brett spektrum av en kultur där det kan vara allt från ett helt språk till ett specifikt ord. Kulturarvet är föränderligt. Det skapas, utvecklas, stagnerar eller dör. Vi människor är de som avgör dess framtid.

Marcus, 30 år

Kulturarvet betyder mycket. Det ger en känsla av förankring och perspektiv på livet här och nu. Gör livet rikare och intressantare. Som Bohusläns hällristningar, skålgropar, stengärdesgårdar, naturbetesmarker och de alltför få slåtterängarna. Men också berättelser om folktro, gamla kyrkor och äggost med björnbärssylt.

Åslög, 61 år

Jag ser vårt kulturarv som något vi kan undersöka för att hitta en förklaring till hur platser präglats och utvecklats. Som en del av historien bakom en plats identitet. Jag vill att det ska vara något som alla som vill får ta del av, oavsett vem man är eller var man kommer ifrån. Allemansrätten är ett bra exempel. Jag oroar mig för om den kommer få finnas kvar-

Rasmus, 32 år

Kulturarvet är jätteviktigt! Jag tycker inte det finns någon stor poäng i att sträva efter att det ska vara likadant hela tiden, även kulturarv måste utvecklas för det är så kulturen är till sin kultur, hehe. Ingenting är bestående i en enda form för alltid. Det måste hända någonting. Och det gör det ju också. Men att bevara kulturarv tycker inte jag måste innebära en slags bakåtsträvan, det handlar för mig mer om att synliggöra och diskutera företeelser eller objekt. Kulturarv betyder för mig något som rör sig i det sociala rummet mellan människor, och det är ju alltid väldigt spännande!

Karin, 24 år

Kulturarv för mig är värdeskapande berättelser som rör sig mellan dåtid, samtid och framtid. Från hällristningarnas bildvärldar till landskapens unika former och inte minst den historia vi skapar här och nu.

Jenny, 39 år

FRÅN FORNTID TILL FRAMTID

Vad vi minns kan vi också föra vidare till morgondagens människor. Våra tankar, traditioner och ting är framtidens kulturarv samtidigt som de formats av dem som gick före oss.

Hållbara perspektiv

Hur skapar vi hållbara förutsättningar för framtidens kulturarv? Och vad skulle vi själva vilja att framtidens människor kom ihåg från vår tid?

Framtidens kulturarv

Samhällen är hållbara när de klarar av förändringar, även drastiska förändringar. Jag tycker att kulturarv kan vara viktigt i utvecklingen av den förmågan. Det säger Cornelius Holtorf, Unesco-professor i Heritage Futures som arbetar med något så ovanligt som framtidsfrågor i relation till kulturarv.

Att skapa mening över tid

Kulturarv för mig är något som skapar mening över tid, mellan människor, mellan människor och landskapet som vi rör oss i. Det är ett värde, något värdefullt, något som vi alla ansvarar för att framtiden också ska kunna få ta del av, säger Marie Hellervik, intendent på Göteborgs stadsmuseum.

Vykort till framtiden

Vi ställde frågan; om du bara får välja en sak, företeelse eller ett fenomen som du tror att människor i framtiden kommer uppfatta som ett betydelsefullt kulturarv – vad skulle du välja då?

Dick Harrison, författare och professor i historia
Vasamuseet i Stockholm. På Vasamuseet sammanstrålar flera kulturella aspekter som har saknats i äldre tid, och som det är långt ifrån säkert att vi kommer att få uppleva i framtiden. Ett snart 400 år gammalt, nästan intakt, skepp har plockats upp ur dyn och ställts ut till allmänt beskådande i en museilokal vars arkitektur i sig gör den något av det mest spektakulära i nationen. 
Dessutom omges det ståtliga vraket av utställning, föreläsningssal, butik, restaurang, med mera, som sammantaget formar lokalen till en kulturmetropol i miniatyr. Vasamuseet är ett monument över den betydelse vi tillmäter historien som kunskapskälla, en hyllning till forna dagars svenskt hantverk och en mötesplats för kulturellt intresserade människor från hela jorden.
Hanna Ljungberg, journalist och kommunikatör i Västarvet
Jag tror att framtidens kulturarv kommer att vara de digitala spår som vi lämnar just nu, framför allt i sociala medier. Mina barnbarnsbarn kanske kommer att andas in ljudligt och imponerat vid åsynen av mina första trevande inlägg på Facebook från 2007. Historiskt återskapande kommer att handla om att försöka tillverka trovärdiga kopior av det 
regnbågskräkande Snapchatfiltret. Hashtags från förr, som #selfie, #catsofinstagram och #tbt kommer att visas på skärmar i hembygdsgårdarna. Mest tror jag att folk i framtiden kommer att fundera över varför vi skrev som vi gjorde – hur vi mådde, vad vi kände, vad vi ville bevisa med våra digitala avtryck. Det tekniska kommer att hamna i skuggan av det mänskliga.
Jon Back, lek- och spelforskare vid Uppsala universitet
Jag tror att fotboll någon gång kommer bli ett spännande kulturarv. Historiker kommer tala fascinerat om hur lekandet med en sparkboll genomsyrade hela samhällen, och hur människor delade upp sig i klaner beroende på vilken färg på tröjan man tyckte mest om. Tänk att det sträckte sig så långt  att det i nästan alla städer i världen inrättades jättestora tempel för att utöva denna lek med en liten boll. Det kan verka främmande och som att fotboll alltid funnits med oss,
och på ett sätt är det nog sant, människan har alltid lekt och bollar har sparkats åtminstone sedan medeltiden men i dess moderna form ska man komma ihåg att fotboll uppfanns på mitten av 1800-talet. Det här som vi nu tar för givet är alltså bara 150 år ungefär. I framtiden kan det bli lika underligt att förstå att man i dagens fotboll bara får använda fötterna, som vi tycker att det är konstigt att man i historisk fotboll fick ha hur stora lag man ville och att slå motståndarna tills dom slutar var en godkänd taktik för att vinna.

Karl-Magnus Johansson, arkivarie, Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg
Det kan låta byråkratiskt och torrt att lyfta fram offentlighetsprincipen som ett betydelsefullt kulturarv, men hur fantastiskt är det inte med en grundlagsskyddad rättighet att ta del av den information som ryms i hyllmil av dokument i våra arkiv? Den svenska offentlighetsprincipen är ett kulturarv i sig, först i världen i sitt slag då den tillkom för drygt 250 år sedan. Och den är knappast mindre relevant idag,

när vi ser en tendens i samhällsdebatten där frågor kring faktaresistens och källkritik blir allt viktigare. I en sådan utveckling behövs arkivens kompetenser och offentlighetsprincipens öppenhet. Offentlighetsprincipens garantier för vår rätt att ta del av myndigheters arkiv är också en förutsättning för kulturarvsskapande – att alla ges möjlighet att skapa sin egen historia, eller att nyansera eller utmana de tolkningar och berättelser som vi möts av i till exempel tidningsdebatter, TV-program och museiutställningar.

 

Ann Ighe, lektor i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet och redaktör för tidskriften Ord&Bild
Jag tror att vi i framtiden kommer att få se en rad olika minnesutställningar som på olika sätt tar avstamp i den ökade mängden människor som sökte sig till Europa vid 2010-talets mitt. ”Flyktingkrisen” 2015 kommer att bli en del av ett europeiskt kulturarv.

Frågan är hur det kommer att framställas. Blir det flyktingarnas död och artefakter de förde med sig som framhålls? Blir det mottagandets frivillighjälp och förläggningar? Eller blir det nya gränshinder och taggtråd som rullades ut som hamnade i förgrunden?

Vad betyder kulturarv för dig?

Dela gärna med dig av dina tankar om kulturarvet. Vad det betyder det för dig? Och vad tror du kommer uppfattas som ett betydelsefullt kulturarv från vår tid om 100 år?

 

Jag tror att folk i framtiden kommer att se klimatförändringarna som ett kulturarv. Då kommer de nog att ha fattat vad man kan göra åt dem. Jag tror att de kommer att vara lite stränga men ändå kunna förlåta oss för klimatförändringarna.

Emmy, 11 år

Din berättelse? Fyll gärna i formuläret ovan och skicka in dina tankar om kulturarv och framtid.

Du?

Din berättelse? Fyll gärna i formuläret ovan och skicka in dina tankar om kulturarv och framtid.

Du?

Din berättelse? Fyll gärna i formuläret ovan och skicka in dina tankar om kulturarv och framtid.

Du?

Din berättelse? Fyll gärna i formuläret ovan och skicka in dina tankar om kulturarv och framtid.

Du?