Kulturarvet lever, förändras och utvecklas. Det sägs ibland att kulturarvet är den röda tråden som binder samman dåtid, nutid och framtid. Men åsikterna om kulturarvet är nästan lika många som det finns människor. Så hur ser vi på kulturarvet och dess olika betydelser? Och finns det kopplingar mellan kulturarv och hållbar utveckling? Välkommen till en digital utställning som utforskar, reflekterar och ger perspektiv på vårt gemensamma kulturarv!
Vad vi uppfattar som kulturarv rör sig från förhistoriska pilspetsar till miljonprogrammens storskaliga bebyggelse. Men också högtider, hantverk och berättelser. Vi har gjort intervjuer, producerat filmer, podcasts och artiklar samt ställt frågor i sociala medier om hur vi människor ser på kulturarvet och dess olika betydelser.
Kulturarv. Ett så enkelt ord, och så komplicerat. Under senare år har begreppet diskuterats alltmer och lösts upp i dess form och innehåll. Kulturarv handlar idag inte alltid om det förflutna i sig, utan om hur det förflutna skapas och används i samtiden. Kulturarvet måste vara av betydelse för oss idag, för att vara meningsfullt, skriver Maria Persson, kulturarvsforskare vid Göteborgs universitet.
Hösten 2017 gjorde Västarvet en undersökning genom sociala medier på hur vi människor ser på kulturarvet och dess olika betydelser.
Det sägs ofta att kulturarvet är en viktig del av en plats identitet. Man pratar också om platsens själ som någonting lite diffust, men ändå viktigt. Kulturarvet bidrar till den historiska laddning som ger platser sin unika karaktär, identitet och tillgång till lokala upplevelser.
Handen på hjärtat – är det inte berättelserna och känslan av att vara en del av vår gemensamma historia som är det mest spännande, snarare än själva byggnaderna eller föremålen? Alla platser har kanske inte ett Eiffeltorn – men alla har en historia att berätta.
Estetiska och historiska kvaliteter, attraktiva miljöer och berättelser. Kulturmiljön är ett av fundamenten i vår livsmiljö som innehåller unika värden som inte går att ersätta om de en gång tagits bort. Och ur en hållbar synvinkel bidrar kulturmiljövården på ett smart sätt till ekonomiska, ekologiska och sociala dimensioner.
Skådespelaren, komikern och byggnadsvårdens förkämpe nummer ett – Ulla Skoog, berättar om sin syn på kulturarv och hållbarhet.
Den där kranen som du sett i alla år där borta i hamnen. Visst bidrar den till stämningen, till platsens själ? Den där kiosken där du eller kanske din pappa hängde i tonåren. Simhallen där ditt barn lärde sig att simma. Eller högstadieskolan där du bakom gympasalen fick din första oförglömliga kyss.
Ängsmarkerna i Västra Götaland har krympt rejält – från 120 000 hektar i slutet av 1800-talet till 200 hektar på 90-talet. Men ängarna är en viktig del av natur- och kulturarvet, något som allt fler blir medvetna om enligt landskapsantikvarie Robin Eriksson.
En liten bit utanför Lödöse ligger Tingbergs kulle. Här fanns fram till 1857 Ale och Vättle härads avrättningsplats. Det är en plats med en lika dramatisk som mörk historia. Här bjuder vi på tre berättelser från medeltiden och fram till mitten av 1800-talet om människor som mött sitt öde på Galgbacken.
För mig så är kulturarvsbegreppet ofta kopplat till platser. Platser där händelser har utspelat sig och där jag som arkeolog är med och gräver fram kunskap om dessa händelser. Jag tänker ofta att det finns många likheter mellan att lära känna en plats och att lära känna en person. De händelser som utspelat sig på platsen är något som präglar platsen idag. Man skulle kunna säga att det är en del av platsens identitet på samma sätt som en persons identitet är präglad av det som hen upplevt i det förflutna.
När jag som arkeolog eller kulturarvsintresserad besöker en plats får jag först en ytlig relation till platsen. Jag ser hur den ser ut och får en känsla för om jag tycker att den verkar trevlig eller om det är något som jag inte tycker om med platsen.
När jag har lärt mig mer om platsen och vet vad som utspelat sig där innan får jag såklart en annan förståelse för den. Jag kan relatera nuet till dåtiden och får förklaringar till vissa saker som jag kanske inte förstod med platsen innan …
Lyssna på ett samtal mellan Liselotte Öhrling, pedagog i Västarvet och Andreas Antelid, arkeolog och projektledare, om mänskliga och rumsliga relationer.
Inblickar och utblickar, berättelser och historiska nedslag från Västarvets Instagram.
Korta berättelser, reflektioner och perspektiv på kulturarvet som samlats in genom sociala medier.
Vad kan tusenåriga föremål berätta för oss människor idag? Allt från förhistoriska pilspetsar till medeltida keramikskärvor, till textilier och redskap, berättar om sin tid och ger oss nycklar att förstå vår historia, sammanhang och samtid.
Det finns saker och ting som på ett närmast magiskt sätt tar oss med på en tidsresa genom historien. Berättelser som fortfarande berör och engagerar oss trots långa tidsavstånd. Här hittar du några smakprov ur det västsvenska kulturarvets skattkammare men som ofta är lika global som lokal.
I runskriften på en medeltida skälkniv kan man läsa en sällsynt kärlekshälsning från medeltiden. Kanske har den använts som gåva vid ett bröllop, eller är det kanske en vädjan från ett fall av olycklig kärlek? Fortfarande ekar kärleksbudskapet som en viskning genom tiden – från dåtid till nutid.
Schamaner och krigare, solsymboler och gåtfulla skepp. Hällristningarna i Tanums världsarv är lika trollbindande som de är konstnärligt fulländade. Välkommen att göra en tidsresa till en unik miljö som bjuder på en nära historien-upplevelse av högsta klass!
Det är egentligen bara en vanlig stol. Men det faktum att Albert Einstein kanske suttit på den 1923 gör den till något mer än en själlös möbel. Stolen har en berättelse.
Att sitta i ett träskåp och svettas i skenet från 18 glödlampor låter idag som rena galenskapen. Men ljusbastun på Forsviks bruk kom till i en tid när elektricitet sågs som snudd på magisk.
Två spröda fågelägg, fem pojkar och en tidsresa på 140 år och 1300 mil mellan Omarurufloden i Namibia till ett museum i Vänersborg.
Det egyptiska kabinettet på Vänersborgs museum är lika överraskande som fascinerande. Och den första frågan man ställer sig är kanske – varför finns det en egyptisk sarkofag med tillhörande gravfynd på museet i Vänersborg?
Inblickar och utblickar, berättelser och historiska nedslag från Västarvets Instagram.
Korta berättelser, reflektioner och perspektiv på kulturarvet som samlats in genom sociala medier under hösten 2017.
Kulturarvet hjälper oss att hålla kontakten med människorna som var här innan oss. Med risk för att låta högmodig, men det är ju kulturarvet som ger djup åt mänskligheten, som gör oss människor till en särskild art, säger Jörgen Löwenfeldt, verksamhetsansvarig på Internetmuseum.
Språk, seder och bruk förs vidare från generation till generation. Vissa traditioner lever kvar, andra förändras, utvecklas och blir något nytt. Hantverk ärvs vidare genom handens tysta kunskap till barn och barnbarn. Dialekter och uttryck präglar geografiska platser och människor.
För många människor framstår traditioner som något stabilt, men i själva verket är det något som kommer och går, förändras och kommer tillbaka i en ständig dynamik. Vi har pratat med forskaren Jonas Engman på Nordiska museet som belyser fenomenet traditioner ur flera olika perspektiv.
Vårt sätt att prata är en del av kulturarvet; en del av kulturarvet som är i ständig förändring. – En av de mest spännande trenderna just nu är göteborgskans spridning i Västra Götaland, säger Jenny Nilsson från Dialekt -, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg.
Visste du att ordet slöjd finns omnämnt redan på 1300-talet? Eller att det står för slughet, kunnighet och påhittighet? Idag upptäcker fler och fler människor nyttan och glädjen med slöjden, en lika kreativ som hållbar sysselsättning. Men slöjden är också ett samtal – det kanske allra viktigaste just nu, säger hemslöjdskonsulent Jonathan Malm.
Sara Degerfält, hemslöjdskonsulent i Västarvet, och Elin Thomasson, slöjdaktivist, samtalar om att kulturarva med slöjd och hantverk.
Inblickar och utblickar, berättelser och historiska nedslag från Västarvets Instagram.
Tankar, reflektioner och perspektiv insamlade från sociala medier.
Generationers arbete ligger bakom brytärten som Frank Erichsen från Hundra procent bonde odlar hemma på gården. – I en sådan här pytteliten ärta finns så mycket historia. Det är kulturarv, säger han.
Kulturarv och social hållbarhet har många beröringspunkter och kan föra samman människor från olika kulturer och med olika bakgrunder. Vi kan tillsammans upptäcka gemensamma nämnare, sammanhang och dela varandras upplevelser. Kulturarvet är också ett band mellan generationer och förenar människor ur alla åldrar.
Rötter och identitet. Myter och berättelser. Världsarv är platser, miljöer eller objekt som på ett unikt sätt vittnar om jordens och människans historia. De berättar vår gemensamma historia och är en kraft för att hålla oss samman.
Anna Furumark är författare och projektledare med fokus på kulturarv och mänskliga rättigheter. Hon jobbar med att uppmärksamma, synliggöra och inte minst inkludera minoritetsgrupper i samhället. Här berättar om hur hon ser på kulturarv och social hållbarhet.
– Vi lever i en brytningstid i historien. Digitaliseringen påverkar våra liv på ett sätt som vi ännu inte kan se vidden av. Den demokrati som tidigare kändes väldigt stabil i vår del av världen sätts på prov. Och just därför tror jag att behovet av historisk förankring och sammanhang ökar och därför både brukas och missbrukas kulturarven för olika syften, säger Cajsa Lagerkvist, chef på Mölndals stadsmuseum.
Rasmus Hansén driver ett independent skivbolag i Göteborg och tycker att den lokala kulturen präglas av arbetarrörelsens historia i staden och en känsla av att slå underifrån. Han berättar också om sin favoritplats.
För mig är kulturarvet något globalt. Något allmänmänskligt. Utan landsgränser och nationalitet. Astrid Lindgren, hälsingegårdar, midsommarfirande och köttbullar i all ära men för mig betyder kulturarv något bredare än en geografisk plats med sina seder och bruk, berättar Madeleine Blose.
– Människor här har mycket respekt för naturen, men jag upplever relationen som kallare, säger antropologen Erica Ticona som flyttat från Bolivia till Västra Götaland.
Carina Carlsson, antikvarie i Västarvet, och Hanna Ljungberg, kommunikatör i Västarvet, pratar om byggnadsvård ur olika perspektiv, social hållbarhet och hur varje tidsepok måste få bidra med sin årsring till den stora historien.
Maria Gustavsson är gymnasielärare från Skövde. Här ger hon sin syn på kulturarv och hur det kan göra det lättare för oss att förstå vår egen samtid.
Tankar, reflektioner och perspektiv insamlade från sociala medier.
Vad vi minns kan vi också föra vidare till morgondagens människor. Våra tankar, traditioner och ting är framtidens kulturarv samtidigt som de formats av dem som gick före oss.
Hur skapar vi hållbara förutsättningar för framtidens kulturarv? Och vad skulle vi själva vilja att framtidens människor kom ihåg från vår tid?
Samhällen är hållbara när de klarar av förändringar, även drastiska förändringar. Jag tycker att kulturarv kan vara viktigt i utvecklingen av den förmågan. Det säger Cornelius Holtorf, Unesco-professor i Heritage Futures som arbetar med något så ovanligt som framtidsfrågor i relation till kulturarv.
Kulturarv för mig är något som skapar mening över tid, mellan människor, mellan människor och landskapet som vi rör oss i. Det är ett värde, något värdefullt, något som vi alla ansvarar för att framtiden också ska kunna få ta del av, säger Marie Hellervik, intendent på Göteborgs stadsmuseum.
Vi ställde frågan; om du bara får välja en sak, företeelse eller ett fenomen som du tror att människor i framtiden kommer uppfatta som ett betydelsefullt kulturarv – vad skulle du välja då?
Karl-Magnus Johansson, arkivarie, Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg
Det kan låta byråkratiskt och torrt att lyfta fram offentlighetsprincipen som ett betydelsefullt kulturarv, men hur fantastiskt är det inte med en grundlagsskyddad rättighet att ta del av den information som ryms i hyllmil av dokument i våra arkiv? Den svenska offentlighetsprincipen är ett kulturarv i sig, först i världen i sitt slag då den tillkom för drygt 250 år sedan. Och den är knappast mindre relevant idag,
när vi ser en tendens i samhällsdebatten där frågor kring faktaresistens och källkritik blir allt viktigare. I en sådan utveckling behövs arkivens kompetenser och offentlighetsprincipens öppenhet. Offentlighetsprincipens garantier för vår rätt att ta del av myndigheters arkiv är också en förutsättning för kulturarvsskapande – att alla ges möjlighet att skapa sin egen historia, eller att nyansera eller utmana de tolkningar och berättelser som vi möts av i till exempel tidningsdebatter, TV-program och museiutställningar.
Ann Ighe, lektor i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet och redaktör för tidskriften Ord&Bild
Jag tror att vi i framtiden kommer att få se en rad olika minnesutställningar som på olika sätt tar avstamp i den ökade mängden människor som sökte sig till Europa vid 2010-talets mitt. ”Flyktingkrisen” 2015 kommer att bli en del av ett europeiskt kulturarv.
Frågan är hur det kommer att framställas. Blir det flyktingarnas död och artefakter de förde med sig som framhålls? Blir det mottagandets frivillighjälp och förläggningar? Eller blir det nya gränshinder och taggtråd som rullades ut som hamnade i förgrunden?
Dela gärna med dig av dina tankar om kulturarvet. Vad det betyder det för dig? Och vad tror du kommer uppfattas som ett betydelsefullt kulturarv från vår tid om 100 år?