Genom byggandet av stationshuset uppstod samhället i Hultafors 1907–09. Stationen var ett stopp på järnvägen mellan Göteborg och Borås och ritades av göteborgsarkitekten Yngve Rasmussen.

Utformat i en engelskinspirerad villastil var stationshuset centralpunkt i samhället fram till 1972 med verksamheter som post- och bankväsende. Etableringen av Hultafors klimat- och vattenkuranstalt, senare Hultafors sanatorium 1908, ökade behovet av tågtransporter.

På stationen lossades och lastades de välkända ballebomöblerna och oxelvirke till svenska Mått- och tumstocksfabriken. Tåget drogs med hjälp av ånglok fram till 1936 då banan elektrifierades.

Taken är branta och höga och belagda med tvåkupigt lertegel. Från början var taket belagt med en flack betongtakpanna, som var vanlig även på andra stationshus utefter denna bana. Skorstenarna är höga och skjuter upp från taket och detta var typiskt för de engelska villorna, liksom de småspröjsade fönsterna.

Inuti är snickerier och paneler färgsatta i en engelsk röd och grå kulör. Träbjälkarna i taket är synliga och målade i en ljusblå kulör. I väntsalen för andraklass-resenärer är den öppna spisen återuppförd. Övervåningen fungerade som bostad åt stationspersonalen.

Hultafors intresse- och bygdegårdsförening äger och förvaltar idag byggnaden.