Stäng

 
Lagerhuset

Massivt spannmålslager som vittnar om jordbrukets omvandling. Lagerhuset från 1918 är ett av nio svenska superlager som anlades för att undvika hungerkriser, ritade av arkitekten Gunnar Asplund. Idag är lagret i Vara landets största innanför kusterna.

År 1916 hade första världskriget rasat i Europa i två år. Bristen på livsmedel började göra sig gällande, priserna steg och i Sveriges Riksdag motionerades om ”hungerfrågan”. Bland annat Storbritanniens livsmedelsblockad hade fått stora effekter i Sverige. För att biträda Jordbruksdepartementet med frågor rörande försörjningssituationen för livsmedel tillsattes en grupp sakkunniga under benämningen Lager- och Kylhuskommittén.

Kommittén fann att det fanns anledning att förbereda sig på möjligen ännu svårare förhållanden, och menade att man med det snaraste skulle inrätta nödvändiga lokaler för lagring av livsmedel. Det rörde sig om beredskapslagring av såväl spannmål som kött, det senare för den händelse att nödslakt skulle bli tvungen. I det följande berörs endast den del av kommitténs förslag som behandlade spannmålslagring

Ett verk av en irriterad Gunnar Asplund

Det är mot den bakgrunden Lagerhuset i Vara uppfördes som ett av nio statliga lagerhus, ritade av arkitekten Gunnar Asplund och byggda på olika platser i landet efter nödåren efter första världskriget. Gunnar Asplund räknas som en av de stora svenska arkitekterna under mellankrigstiden och är kanske mest känd för sina stora arbeten med Stadsbiblioteket och Skogskyrkogården i Stockholm.

Ansvariga för teknisk konstruktion och funktion blev professorerna Carl Forssell och Edvard Hubendick, båda vid KTH och samtidigt ledamöter av Lagerhusbyggnadskommissionen. Forssell var professor i byggnadsstatik, medan Hubendicks specialitet var kylteknik och maskinell utrustning. Som arkitektonisk medhjälpare anlitades Gunnar Asplund som utformade byggnadernas exteriörer såsom fasader, takvinklar, lanterninen, skärmtak, fönster och dörrar. Asplund själv irriterade sig något över att ha blivit sig förelagd ett praktiskt taget färdigt projekt utan att kunna påverka det annat än rent utseendemässigt. Han betraktade uppdraget som mer eller mindre ”en allmän hyfsning af de yttre formerna”. Vara lagerhus stod klart 1918.

Massivt spannmålslager

Vara Lagerhusförening bildades 1930 och inköpte några år senare det befintliga magasinet samt byggde till det med silotorn av armerad betong. Utbyggnaden med nya siloceller av betong fortsatte fram till mitten av 1980-talet, vilket resulterat i en successivt framvuxen anläggning, där inslag från olika tidsperioder avlöser varandra.

Under 1990- och 2000-talen har silobehållare av plåt monterats, vilket utgör de senaste årsringarna i anläggningen. Totalt lagras i Vara lagerhus omkring 150 000 ton spannmål i  närmare hundra siloceller, vilket gör den till den största i landet innanför kusterna.

Är du i närheten?

Vi har fått in många tips på spännande platser i Vara kommun från allmänheten! Här kommer de så kallade bubblarna att kanske kika på om du ändå befinner dig här.

Vill du veta mer?

I boken Moderna monument – bebyggelse i Västra Götaland 1930-1980 berättas det om den moderna bebyggelsens värden och mångfald i en föränderlig tid. Klicka här för att läsa och ladda ner boken som pdf.