Vädret betyder mycket för oss i Sverige. För att bryta isen i ett samtal är det vanligt att idag börja prata om vädret. Vädret berör alla och de flesta har något att säga om det, det tar inte lång tid men det räcker för att vi ska vara artiga och sociala och det är som ett kitt emellan oss. Detta är en del av vårt immateriella kulturarv.
Vidskepligare förr
Skrock och vidskepelse var vanligt i det gamla bondesamhället och för att förutspå vädret använde befolkningen förr olika tecken från djur, växter eller andra väderfenomen. Många av dessa samlades i eller kommer ifrån Bondepraktikan som gavs ut första gången i Sachsen, dagens Tyskland år 1508. Från början var det endast tolv sidor men har med åren utökats och getts ut i över 50 utgåvor.
1662 översattes den till svenska och blev en folkbok som användes som en slags vägledning inom jordbruket. SMHI:s råd är att se de flesta väderspådomarna som kuriosa men flera av dem kan ha vetenskaplig bakgrund. Exempel på detta är:
”När paddorna om morgonen mycket skria, Då få wi ett stort regn wisserliga.”
Groddjur går upp på land när lufttrycket sjunker och man hör dem kväka.
”Det är förutan bedräger wisst och sannt, att när svalorne flyga på watten
Och med sina wingar slå,
Ett stort regn wi wisserligen få.”
Svalan rättar sig efter bytet, det vill säga insekterna som ofta rör sig på lägre höjd vid lågtryck. Att studera fåglarna för att spå vädret är vanligt och har sin förklaring i att väderombytena sker först i de övre luftlagren, därför känner fåglarna av det före oss. Det går också att studera röken ur skorstenen:
”När röken icke af husen will,
En stor regnskur stundar till”
Vid lågtryck lägger sig röken från brasan lågt och kanske inte stiger upp ur skorstenen.
”Morgonrådnand ljuger icke,
En bukot piga bedrager oss icke,
Morgonrodnad betyder regnwäder,
Pigan är fet eller hon barn bär.
När de röde skyar på himmelen stå,
Om aftonen när solen nedergår,
Den bästa dag blifwer gerna skön,
Det gifwer oss aftonen till lön.”
Utgår ofta ifrån solen
Många spådomar om vädret utgår ifrån hur solen ser ut vid upp- och nedgång. I bondepraktikan finns det flera versioner av samma spådom.
En nedkortad version är:
”Aftonrodnad vacker natt, morgonrodnad skvätt i hatt”.
Liknande står skrivet i Bibeln:
”På kvällen säger ni: Det blir vackert väder, himlen är röd, och på morgonen: Idag blir det oväder, himlen är röd och dyster. Himlens utseende kan ni tydamen inte tecknet för tiderna”.
En ramsa från England:
”Red sky at night shepherds´ delight, red sky in the morning shepherds´ warning”.
Om solen färgar himmelen röd vid gryning eller skymning beror det på att ljuset måste färdas en längre sträcka vid låg vinkel. En del av färgerna i ljuset försvinner då och det är just det röda som blir kvar. Detta fenomenet förstärks om det finns föroreningar och partiklar som damm i luften.
De flesta väderfronterna i Sverige kommer västerifrån där solen går ned, därför kan en röd sol på aftonen betyda att ett högtryck kommer in västerifrån och har med sig varmt och torrt väder. En röd morgon kan tyda på att det fina vädret som oftast kommer med ett högtryck redan har passerat och efter det kommer ett vått och blåsigt lågtryck. Enligt SMHI finns det lite större sannolikhet för nederbörd vid morgonrodnad.
”Gård omkring Solen förmiddagen, betyder regn, innan andra dagens slut; men eftermiddagen, innan tredje dagens slut.”
Detta är ett känt väderfenomen som kallas halo och ser ut som färgade eller ofärgade ringar, bågar, ljusa fläckar eller pelare runt solen eller månen. Halon uppstår runt solen eller månen då dessas ljus bryts och reflekteras i iskristaller som svävar i atmosfären. Halon kan vara tecken på en förändring i vädret.
Anders slaskar, julen braskar är ett av de vanligaste ordspråken från bondepraktikan. Det betyder att om det är mildväder på Andersdagen, 30 november så kommer det att vara kallt på jul och vise versa. Detta har tyvärr ingen vetenskaplig bakgrund. Det har inte heller ordspråket som handlar om att det ska bli en hård vinter om det finns mycket rönnbär. Däremot så stämmer dom ju i 50 procent av fallen!
Förutom tips om hur man kan spå vädret innehåller bondepraktikan även råd om när och hur man ska utföra vissa sysslor inom jordbruket. Samt att det står en hel del om åderlåtning…
Robin Eriksson är antikvarie. Han har läst landskapsvård på Göteborgs universitet och jobbat med naturvård på Länsstyrelsen. Nu jobbar han på Västra Götalandsregionens kulturmiljöenhet med natur- och kulturvärden i landskapet, däribland det immateriella kulturarvet.
